17:02
Mina fantastiska gudföräldraroch underbara Svea kom på besök 7-9/12
Jag fick födelsedagspresenter, en jätte fin bok om djur med läten från djur och en fin traktor som kör runt, med djur på flaket!
Även Svea fick paket av oss, för tidig julklapp-födelsedagspresent.
Svea kikar upp bakom paketet.
Pappa och Per kliar sig i huvudet när de ska skruvas ihop!
Vi myser på filten!
Jag fick födelsedagspresenter, en jätte fin bok om djur med läten från djur och en fin traktor som kör runt, med djur på flaket!
Även Svea fick paket av oss, för tidig julklapp-födelsedagspresent.
Svea kikar upp bakom paketet.
Pappa och Per kliar sig i huvudet när de ska skruvas ihop!
Vi myser på filten!
Här kommer i alla fall lite bilder, avslutar senare med ett inlägg av vad som gjorts de sista veckorna!
Underbart fina adidas dress!
Äter gör jag bäst själv!
Måste ju hjälpa pappa att köra så vi kommer rätt, jag menar, jag hittar ju allra bäst till Lund!
Väntar i Lund, tydligen väntade jag bara på ett besked om att få åka hem igen....
Rullatorn måste provas i tid! I stället för att återvända hem samma dag, hälsade vi på g.farmor å farfar i Landskrona
Underbart fina adidas dress!
Äter gör jag bäst själv!
Måste ju hjälpa pappa att köra så vi kommer rätt, jag menar, jag hittar ju allra bäst till Lund!
Väntar i Lund, tydligen väntade jag bara på ett besked om att få åka hem igen....
Rullatorn måste provas i tid! I stället för att återvända hem samma dag, hälsade vi på g.farmor å farfar i Landskrona
fredag 4 december 2009
börjar närma sig, och det är med blandade känslor den kommer.
Samtidigt som vi är så otroligt glada för att våran lilla sparv gått och blivit en riktigt stor kille, så fasar jag för den 9 dec. Då allt hände.
Jag försöker tänka på allt positivt, men de går inte att få allt de jobbiga bort ur mitt huvud.
Melvins stora dag har ett fullspäckat schema, först är de vägning och mätning och på kvällen är det dags för första badet i bassäng, på behandlingsbadet på lasarettet.
Ska bli riktigt roligt faktiskt, han tycker ju att de är väldigt roligt med vatten å så.
Annars är de full rulle, Melvin visar mer och mer att han vill bestämma, när han äter mat så vill han gärna ha ngt i handen så att han kan äta själv under tiden, sen får man vara snabb på att mata in mat :)
Han gillar att vara i famnen mkt, å hans mamma har skämt bort honom, å säkert gör jag honom inte ens en tjänst när jag plockar upp honom, han behöver ju ligga där å träna, men de är så svårt att låta bli, jag känner ju även att han hamnat lite i kläm under flytten å så, att man inte haft lika mkt tid till att bara sitta med honom, då är de smidigt att sätta honom på höften å så får han vara med överallt!
Melvin sitter bättre och bättre, men tippar lite då å då.
På måndag får vi fin-besök, vilket vi har sett framemot jätte mycket och jätte länge, äntligen kommer våra änglar från Linköping, och de ska bli så skönt att få prata med ngn och bara vara, även för Henriks del, han behöver verkligen bara få vara och låta huset stå stilla i ett par dagar. Så detta ser vi framemot hur mkt som helst!
Ha de gott allihopa.
K.
Samtidigt som vi är så otroligt glada för att våran lilla sparv gått och blivit en riktigt stor kille, så fasar jag för den 9 dec. Då allt hände.
Jag försöker tänka på allt positivt, men de går inte att få allt de jobbiga bort ur mitt huvud.
Melvins stora dag har ett fullspäckat schema, först är de vägning och mätning och på kvällen är det dags för första badet i bassäng, på behandlingsbadet på lasarettet.
Ska bli riktigt roligt faktiskt, han tycker ju att de är väldigt roligt med vatten å så.
Annars är de full rulle, Melvin visar mer och mer att han vill bestämma, när han äter mat så vill han gärna ha ngt i handen så att han kan äta själv under tiden, sen får man vara snabb på att mata in mat :)
Han gillar att vara i famnen mkt, å hans mamma har skämt bort honom, å säkert gör jag honom inte ens en tjänst när jag plockar upp honom, han behöver ju ligga där å träna, men de är så svårt att låta bli, jag känner ju även att han hamnat lite i kläm under flytten å så, att man inte haft lika mkt tid till att bara sitta med honom, då är de smidigt att sätta honom på höften å så får han vara med överallt!
Melvin sitter bättre och bättre, men tippar lite då å då.
På måndag får vi fin-besök, vilket vi har sett framemot jätte mycket och jätte länge, äntligen kommer våra änglar från Linköping, och de ska bli så skönt att få prata med ngn och bara vara, även för Henriks del, han behöver verkligen bara få vara och låta huset stå stilla i ett par dagar. Så detta ser vi framemot hur mkt som helst!
Ha de gott allihopa.
K.
måndag 9 november 2009
I tisdags förra veckan gjorde vi ett nytt försök, och begav oss till Lund. Denna gången slapp jag åka i pyjamas, jag slapp helt enkelt skämmas ;)
Läkaren skulle vi träffa vid klockan ett och jag skulle opereras dagen därpå.
Efter att träffat kirurg, narkos läkare, träffat sjuksköterska, fått rum och återigen vägt mig begav vi oss till g. farmor och farfar.
Där spenderade vi natten, på onsdags morgonen fick vi gå upp tidigt, mamma och pappa gick upp innan sex och jag fick ligga å dra mig lite innan det var dags att bada.
Det som var märkligt var att jag inte fick äta någonting, men detta hade mamma och pappa gjort klart för mig kvällen innan. Och vet ni,hör och häpna,jag var faktiskt inte hungrig.
När vi kom till sjukhuset fick vi vänta en liten stund sen var de dags att åka upp till operation.
Denna gången följde pappa med mig,skönt.
De andra gångerna har jag varit så liten å så,så då har ingen följt med mig in tills jag somnat in. Men denna gången gjorde pappa det och det kändes bra.
Operationen blev större än vad man tänkt, jag har ganska mycket ärr i och med att jag blivit opererad 2 ggr innan. Nu har jag ett snitt längst "hela" magen och inte två små snitt som innan. Operationen gjordes också på ett annat sätt för att "försäkra" sig om att de inte ska öppnas igen, eller i allafall minska riskerna.
Efter operationen vaknade jag upp i en säng i en sal och där satt båda mamma och pappa, skönt! Men jag var väldigt trött och tagen. Efter bara en liten stund åt jag upp en flaska med välling.
Hela onsdagen kände jag mig trött och hängig, hade lite ont emellanåt.
Men redan på kvällen bjöd jag mamma, pappa och personalen på ett litet leende.
När de var dags att sova för kvällen, kände jag inte alls för detta. Jag kände mig inte hemma i sjukhus sängen och inte ens i mammafamn var allt helt bra. Dom la ner mig i vagnen och efter mycket om och men somnade jag, och där sov jag hela natten.
Ville vara på ett ställe där jag kände mig trygg.
Torsdagen mådde jag väldigt bra, var glad,pigg och lika matglad som vanligt. Åt en stor portion gröt till frukost och lite av mammas macka så klart!
Bilfärden hem gick bra, och det var skönt att komma hem och sova i sin egen säng!
Alvedon har jag inte behövt att äta lika mkt denna gången som sist, jag har inte lika ont,trots att ingreppet var större.
Skönt att de nu är ordnat och nu hoppas vi att de inte öppnar sig fler ggr. Å en sköterska vi pratade med i Lund sa att under hennes 16 år visste hon ingen som opererat 4 ggr, men min pessimistiska mamma sa att ngn måste vara den första, jag hoppas i alla fall att det inte är vi. Jag vet ju att hon bara är orolig, men iaf.
I går var det farsdag, min pappas första farsdag!
Och jag hade fixat en kanon present, ja de tyckte alla andra i alla fall,och jag med för den delen.
Mamma hjälpte mig att göra ett kort till pappa och sen hade vi bokat in en massagebehandling på en timma till honom.
Så igår var han och njöt av detta, det var han väl värd!
Inte bara för att han är världens bästa pappa, utan för att han är den människan han är.
Han är en sådan bra pappa för han finns alltid där för mig, håller mig när jag är rädd, hos honom känner jag mig trygg!
Pappa behövde det här extra mycket nu med för att han är nästan i huset varje timma han inte jobbar, han är helt otrolig.
Pappa, du anar inte hur mkt mamma och jag beundrar dig för den du är!
Vi var även förbi farmor och farfar på fika, ja, jag åt lunch förstås, makaroner och köttbullar! Mumma!
Sen var vi hos mormor och morfar på Öland och åt kroppkakor,jag åt bröd - De var gott. De säger att kroppkakor är för svår smält för mig..
Annars är de sådär med mig, mamma mätte upp en lite varmare temp. på mig idag, inte direkt feber. Jag hostar, men de kan ha att göra med respiratorslangen jag hade under operationen, och sedan är jag lite gnälligare än vanligt. Kanske de är op. som gjort mig slö, eller är de fler bissingar på gång (Tänder).
Nu börjar snart nedräkningen för huset,å vad jag längtar. För vet ni, vi ska ha badkar,å de ska bli så kul att kunna bada med mamma och pappa!
Kram allesammans!
Förresten, jag har börjat sakna era kommentarer??!!!
Läkaren skulle vi träffa vid klockan ett och jag skulle opereras dagen därpå.
Efter att träffat kirurg, narkos läkare, träffat sjuksköterska, fått rum och återigen vägt mig begav vi oss till g. farmor och farfar.
Där spenderade vi natten, på onsdags morgonen fick vi gå upp tidigt, mamma och pappa gick upp innan sex och jag fick ligga å dra mig lite innan det var dags att bada.
Det som var märkligt var att jag inte fick äta någonting, men detta hade mamma och pappa gjort klart för mig kvällen innan. Och vet ni,hör och häpna,jag var faktiskt inte hungrig.
När vi kom till sjukhuset fick vi vänta en liten stund sen var de dags att åka upp till operation.
Denna gången följde pappa med mig,skönt.
De andra gångerna har jag varit så liten å så,så då har ingen följt med mig in tills jag somnat in. Men denna gången gjorde pappa det och det kändes bra.
Operationen blev större än vad man tänkt, jag har ganska mycket ärr i och med att jag blivit opererad 2 ggr innan. Nu har jag ett snitt längst "hela" magen och inte två små snitt som innan. Operationen gjordes också på ett annat sätt för att "försäkra" sig om att de inte ska öppnas igen, eller i allafall minska riskerna.
Efter operationen vaknade jag upp i en säng i en sal och där satt båda mamma och pappa, skönt! Men jag var väldigt trött och tagen. Efter bara en liten stund åt jag upp en flaska med välling.
Hela onsdagen kände jag mig trött och hängig, hade lite ont emellanåt.
Men redan på kvällen bjöd jag mamma, pappa och personalen på ett litet leende.
När de var dags att sova för kvällen, kände jag inte alls för detta. Jag kände mig inte hemma i sjukhus sängen och inte ens i mammafamn var allt helt bra. Dom la ner mig i vagnen och efter mycket om och men somnade jag, och där sov jag hela natten.
Ville vara på ett ställe där jag kände mig trygg.
Torsdagen mådde jag väldigt bra, var glad,pigg och lika matglad som vanligt. Åt en stor portion gröt till frukost och lite av mammas macka så klart!
Bilfärden hem gick bra, och det var skönt att komma hem och sova i sin egen säng!
Alvedon har jag inte behövt att äta lika mkt denna gången som sist, jag har inte lika ont,trots att ingreppet var större.
Skönt att de nu är ordnat och nu hoppas vi att de inte öppnar sig fler ggr. Å en sköterska vi pratade med i Lund sa att under hennes 16 år visste hon ingen som opererat 4 ggr, men min pessimistiska mamma sa att ngn måste vara den första, jag hoppas i alla fall att det inte är vi. Jag vet ju att hon bara är orolig, men iaf.
I går var det farsdag, min pappas första farsdag!
Och jag hade fixat en kanon present, ja de tyckte alla andra i alla fall,och jag med för den delen.
Mamma hjälpte mig att göra ett kort till pappa och sen hade vi bokat in en massagebehandling på en timma till honom.
Så igår var han och njöt av detta, det var han väl värd!
Inte bara för att han är världens bästa pappa, utan för att han är den människan han är.
Han är en sådan bra pappa för han finns alltid där för mig, håller mig när jag är rädd, hos honom känner jag mig trygg!
Pappa behövde det här extra mycket nu med för att han är nästan i huset varje timma han inte jobbar, han är helt otrolig.
Pappa, du anar inte hur mkt mamma och jag beundrar dig för den du är!
Vi var även förbi farmor och farfar på fika, ja, jag åt lunch förstås, makaroner och köttbullar! Mumma!
Sen var vi hos mormor och morfar på Öland och åt kroppkakor,jag åt bröd - De var gott. De säger att kroppkakor är för svår smält för mig..
Annars är de sådär med mig, mamma mätte upp en lite varmare temp. på mig idag, inte direkt feber. Jag hostar, men de kan ha att göra med respiratorslangen jag hade under operationen, och sedan är jag lite gnälligare än vanligt. Kanske de är op. som gjort mig slö, eller är de fler bissingar på gång (Tänder).
Nu börjar snart nedräkningen för huset,å vad jag längtar. För vet ni, vi ska ha badkar,å de ska bli så kul att kunna bada med mamma och pappa!
Kram allesammans!
Förresten, jag har börjat sakna era kommentarer??!!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)