Melvin

Efter att ha sett "Den sköra tråden" kan jag inte låta bli att lägga upp dessa bilder, 2 tagna i dag för några minuter sedan, och de andra 2 tagna någon vecka efter att Melvin föddes.


























































Efter att ha sett dokumentären "Den sköra tråden" kanske jag kan förstå vilken enorm tur vi har haft. Jag vet nog inte vad jag tänkte när jag sist skrev att jag ibland kan sakna neo, jo,visst, jag vet vad jag menade, men jag tror att i den stund glömde jag alla dessa känslor. Att bara gå och vänta och vänta, jag försökte om och om igen fråga läkarna, få bekräftelse på att Melvin skulle överleva, bekräftelse på att vi skulle få med oss honom hem. Men de var aldrig någon som riktigt vågade svarade på det. Det närmaste vi kom det svaret var när en läkare sa; Bara han inte åker på en infektion ska de här nog gå vägen, vilket han inte vågade uttala sig om förens dagarna innan första Kalmar resan var planerad. Vi hade otur, Melvin åkte på en infektion, en rejäl sådan, han svävade mellan liv och död och vi visste inte vart vi skulle ta vägen. Melvin som mådde "bra" när vi lämnade Linköping var nu dödssjuk. Men även detta klarade han. Han övervann infektionen, innan infektionen hann ta Melvin ifrån oss. Att vårt troll överlevde denna otroliga resa, en resa med hopp och förtvivlan är helt otroligt. Det är inte varje barn fött i den här veckan som överlever, men vår kämpe gjorde det.

När vi tittade på denna dokumentären var de många tårar som trillade från min kind, jag kände hur jag ville finnas till där för dessa föräldrar som gick igenom samma resa som oss. Jag kände sorg över att de inte fick behålla sitt barn, men vi fick!
Jag kände glädje med de föräldrar, precis som vi har ett barn som mår hur bra som helst idag.

Jag kände mig i samma rum som dem, det kändes som de lika väl kunde varit vår Melvin. En dag ur dokumentären kunde vara som vilken dag som helst för alla oss prematur föräldrar, ovisshet, akutsituationer, att läget är o-stabilt och helt plötsligt stabilt igen, för att efter ett tag vara o-stabilt igen. Denna dokumentären speglade så bra hur det är att vara förälder till ett barn som är fött mycket för tidigt, och det tar lång tid att inse att de är ens egna lilla barn och inte sjukhusets.

För er som missade denna dokumentären och vill se den visas den igen den 21/1 på SVT2 klockan 16.20. Den finns även på svtplay där du kan se den när de passar dig.

Jag hoppas att den kunde ge våra nära och kära en inblick i hur det var att få ett så tidigt fött barn, när ni inte alltid kunde vara närvarande och se vad som skedde.

Jag älskar vårt lilla mirakel, Mirakel Melvin.

Alla kommentarer värmer våra hjärtan enormt och hoppas på flera sådana.

Kram till er alla.
K.